Första dagen på kursen och jag har redan skippat en föreläsning. Låter väldigt illa men det var det nog inte. Vi skulle ha haft tre föreläsningar men en var inställd och den vi hoppade över skulle ha hållit på i en halvtimma och handla om alla studenters lika rättigheter. Så vi tyckte att det inte var värt väntan och gick in på stan istället där jag fyndade en tröja för 29 kronor. När vi var i Tornby i fredags fyndade jag också en tröja. För 49 kronor den gången. Älska rea!

I eftermiddags fick vi träffa vår storgrupp, basgrupperna och handledarna för första gången. Min basgrupp består av fyra från min klass, två läkare, en arbetsterapeut, en sjukgymnast och gruppen kändes mer än okej så här första gången så det lovar gott! Storgruppen består av fyra basgrupper.

På nollningsschemat ikväll står stadsvandring. Men på grund av att den här kylan och grymma blåsten inte kändes värt det bestämde vi oss för att hoppa det och ta en bastu- och vinkväll istället! Känns ju mycket lyxigare så här på en måndag.

En vecka har gått på mitt nya liv som student. En vecka som mestadels har bestått av att lära känna alla dryga 70 personer i klassen. Tänkte dra igenom lite vad vi har sysslat med i skolan och nollningen för alla som jag vet har undrat.

Måndag. Mötte upp två tjejer, Hanna och Karro, som också bor i Ryd och tog oss med cyklarna till uppropet. Efter upprop och diverse info från skolans sida gick jag, Karro, Hanna och Fanny in till stan och vandrade runt lite. Senare var det dags för första nolleaktiviteten. Vi fick en liten rundvandring på skolan och sen fick vi göra oss varsin mössa och skylt som ska bäras till nolleperioden är över. Sen var det dags för lite lekar i den kalla snön och nu fick vi också vårt första besök av Överfadderiet som mest finns till för att skrämma slag på nollan. Som avslutning på kvällen gick vi gruppvis hem till en fadder i området där man bodde och bjöds på taco.



Tisdag. Började dagen med en föreläsning om sjuksköterskans roll och delmoment och ämnen under våra tre år på utbildningen. Sedan delades vi in i basgrupper och hade vårt första basgruppsarbete. På kvällen kom Hanna och Karro hem till mig för lite förfest innan vi begav oss till kårhuset Örat för Beachfest där jag skulle föreställa haj så hade skapat en fin liten hajfena som mest var i vägen!





Onsdag. Vi fick ta campusbussen till Norrköping där vi med deras SSK hade en föreläsning om sjuksköterskan och omvårdnad. På eftermiddagen och tillbaka i Linköping fick vi svar på våra frågor vi ställt i basgrupperna föregående dag av fyra sjuksköterskor. Efter detta inleddes en skum föreläsning på engelska som vi ganska snabbt avslöjade var en fejkföreläsning! Vi var ganska många som beslutade oss för att hoppa över kvällens nollning som skulle hållas utomhus i en sträng kyla.

Torsdag. Redovisade vårt basgruppsarbete i storgrupper och hade studiebesök på biblioteket och clinicum där den praktiska övningen kommer ske. Kvällen spenderade vi tillsammans med SSK:s festeri SSKål. De gick med stor överdrivenhet och mycket skratt igenom hur en ful respektive finsittning går till. Efteråt bjöds vi på "sofistikerat tilltugg".



Fredag. Hade inget i skolan så jag, Karro och Hanna tog oss ut till Tornby för lite shopping. På kvällen vart det förfest hos Hanna dit lite fler Rydare även kom. Senare var det dags för sektionssittning vilket var väldigt trevligt. Efter det blev det utgång till studentstället Flamman. Avslutade den dagen med en nattdejt med Fiffi på Donken.









Lördag. Ganska seg denna dag efter fredagens händelser med blev även här lite förfest med Rydarna innan vi träffade klassen för utgång på Ågatan där de flesta uteställerna ligger. Men vad som utlovades som en pubrunda blev endast en pub och ett dansställe.

Och nu är det söndag och dagen har jag spenderat med att göra saker som inte hunnits eller orkats med under veckan. Har dock inte fått så mycket gjort som jag tänkt. Imorgon sätter första kursen igång i skolan, Hälsa, etik och lärande och vi kommer få reda på basgrupperna. Sen får man ju inte glömma att det är en hel vecka till med nollning! 

Tänkte jag skulle slänga ihop en väldigt snabb sammanfattning på vad som händer runt omkring mig och i mitt huvud. Märkte dock att jag var för trött för det när jag skulle börja skriva så skjuter upp det idag också. Kände det vore roligare, både för er som vill veta och för mig att läsa i framtiden att ha en större beskrivning. Så nu slänger jag bara upp en bild på utstyrseln jag springer omkring i dag ut och dag in, skylt och mössa. Sen så stupar jag i säng som alla andra dagar denna vecka.

Igår hade jag en väldigt konstig dag. Min hjärna och mage var i känslomässigt uppror. Till det bör tilläggas att jag var helt slut hela dagen och trodde flertalet gånger att jag skulle somna sittandes eller börja gråta. Kände inte riktigt igen mig själv och gissade på att jag hade drabbats av en mega-nervositets-smäll. Imorse kände jag mig normal igen men däremot hade en smärre förkylning brytits ut. Nu gissar jag mer på att gårdagens dipp var en förvarning inför dagens förkylning.

Med tanke på att skola och nollning drar igång imorgon kunde tajmingen inte varit värre! Så nu har jag tagit en sväng i den kyliga luften, tagit en varm dusch, druckit massvis med vatten, ätit en het soppa till både temperatur och kryddning och till efterrätt njutit av ett apelsin, en klementin, tomater och en kiwi med förhoppningar om att detta är rena mirakelkuren som gör mig frisk till imorgon.

Nu är vi inne på distansköret igen. Mathias har åkt hem och jag är kvar i Linköping. Vi fick en del bra grejer gjorda idag i alla fall innan han åkte. Kollade upp vart vi skulle vara på uppropet på måndag, fixat lite grejer till utklädnaden på tisdag, köpt busskort, handlat mat så jag kan göra matlådor imorgon och fyllt ut lägenheten med lite annat.

Facebook är en bra grej. Tack vare Facebook har jag funnit en tjej att ta sällskap med på måndag. Och snart ska jag cykla iväg till en filmkväll med fem tjejer ur min blivande klass. Spännande.

Hemma i Linköping! Känns sjukt bra, en glädje sprids i kroppen när bilen rullar in i den här staden. Så det ska vara, förutom en saknad till familj, framför allt Kerstin. Också en smärre katastrof att jag trots att jag tänkte igenom att jag inte glömt något ändå lyckades åka från min plattång och Sex and the city-boxen. Kasst!!

Man tycker att om man vaknar klockan 4.20, som är den tiden Mathias klocka ringer för att han ska gå upp till jobbet, borde man vara så trött så man somnar om utan problem. Igår efter han hade gått upp låg jag vaken till klockan blev 5.15. Då var i alla fall sista gången jag såg vad klockan var. Idag när han hade gått upp låg jag vaken tills... nu! Hallå vad är det här.. sjuka psyke.

Har haft lite svårt att bestämma mig för när jag ska åka tillbaka till Linköping. Först var det bestämt att jag skulle åka upp med mamma idag och sen stanna där. Ville åka upp i god tid innan skolan börjar för att plocka ner julen, städa, shoppa och bara ta det lugnt. Sen började jag fundera på vad jag egentligen skulle göra där själv nästan en hel vecka. Dessutom sa Nadja att det skulle bli en tjejdejt i Ohamn på onsdag och jag är inte svår så, så då bestämde jag att jag skulle vara kvar och åka tåg upp med Nadja i slutet av veckan. Då fick jag syn på alla påsar och grejer jag samlat på mig under min tid här hemma och insåg att det skulle bli väldigt svårt att få med mig allt på tåget. Mamma sa att hon gärna följde med mig upp med alla grejer och för att hjälpa med städ och storhandling och så vidare. Så då bestämde vi att vi skulle åka upp över dagen idag och åka hem igen ikväll. Strax därefter skickade Fredde och frågade om jag kunde vara barnvakt idag. Och Kerstin har jag väldigt svårt att säga nej till så kunde inte låta bli att med glädje tacka ja till det erbjudandet. Så nu blir det så att jag och mamma åker till Linköping i eftermiddag och åker tillbaka till hamnen imon på onsdag och så åker jag tillbaka upp för att stanna i Linköping på torsdag eller fredag!

Man kan väl säga att jag och Jossan tog igen all tid vi inte har setts på den senaste tiden igår då vi umgicks från klockan 11 till 22. Dagen spenderade vi på Oscars där det var Rödsle Damcup, på Din Trädgård, Pastaköket och Maxi. När KFF hade åkt ut i semifinal efter sudden death hämtade vi upp hennes Mattias med två t och åkte hem till mig. Sen kom också Emmy och Alex och vi slängde ihop lite taco, eller ganska mycket, och päste framför tv:n. Fin dag.

Och just nu har jag en man i en bil någonstans i vårt avlånga land. De hade en hemresa på 10 timmar och där har vi något jag har lite svårt att förstå. Varför spendera 10 timmar i en bil för att komma till kyla och skidåkning när man kan flyga 4 timmar och komma till sol, värme och stränder? Men dom har haft kul och då blir jag glad. Och att det pirrar i min kropp för att min Mathias, med th, kommer hem efter 1 vecka iväg, ser jag som något väldigt positivt. Mister!  

Mamma ska göra om toaletterna här hemma så igår var vi på Rör-Karlssons i Mönsterås och bestämde toaletter och skåp. Där hade de också toalettpapper som jag inte kunde låta bli att köpa.



Nu inleds sista helgen i Oskarshamn, säkert på ett bra tag. Därför är den fullastad av härligt umgänge. Man måste ju passa på att träffa de man vill när man kan. Så nu ska jag iväg till Lisa och ikväll kommer Fredde, Malin och Kerstin hit på middag. På tal om Lisa så ringde hon för ett tag sedan och frågade om jag kunde ta med en toarulle eftersom deras tagit slut och hon var verkligen tvungen att gå på toa.. haha, typiskt henne!

Jag är bra på att ta massvis med kort när jag träffar Kerstin men är lite dålig på att komma ihåg att filma. Det är ju så roligt att ha rörliga bevis på alla roliga grejer hon har för sig. Har dock lite filmer från när vi var där igår och kan inte låta bli att visa upp dom här som den stolta faster jag är. Och det kanske just är för att jag är hennes stolta faster som jag tycker att dom är så härliga men det bryr jag mig inte om. Jag hoppas att dom sprider någon glädje till er andra också.

Så här kommer två stycken från när vi äter lite mellanmål. Klementiner är ju så himlans gott så då är det lätt att bli lite självisk och det hela blir ju lite roligare om man kommer på nya sätt att äta de på. (när man är liten får man leka med maten, så det så )



Är lite skakig på handen... men bara för att jag inte kunde sluta skratta.

Jag tycker det är så himla bra när Fredde får något fel på bilen. Då måste han nämligen åka till Kalmar för att fixa det. Vidare ringer han då efter barnvakt och ingen blir gladare än jag! Idag plockade jag alltså fram barnasinnet igen och spenderade en del tid i Mysingsö.

Kerstin är nu en stor tjej. Idag var hon och Fredde en timma på dagis för första gången. Inskolningen är nu alltså i full gång. Det hade gått hur bra som helst och hon hade lekt med fröknar och de andra barnen utan att lägga det minsta märke till pappa. Sedan kom de på besök hos oss och vi lekte en massa med kylskåpsmagneter. Och åt spaghetti och köttfärssås. De där smala, hala sakerna tyckte hon var väldigt skojiga och skrattade sig i princip igenom hela lunchen.

Jag har länge, länge velat ha martiniglas. Och med länge menar jag länge!! Har gått och spanat efter några som passar min kräsna smak men inte hittat några som känts helt bra. Ganska fantastiskt egentligen, att det finns så sjukt mycket olika varianter av ett glas som egentligen bara ser ut på ett sätt.

Blev väldigt glad när jag på julafton öppnade julklappen från Mathias föräldrar och hittade sex stycken helt underbara martiniglas där i. Sex martiniglas som var allt som jag gått och letat efter. Invigde dessa glas igår ikväll, jag och mamma. En fin liten måndagsdrink i glas som gör att man känner sig som någon högt uppsatt person.
Snacka om vardagslyx!

Jag älskar julen. Det mysigaste jag vet är när det drar sig mot tvåsiffrigt datum i december månad och julkänslan börjar krypa sig på. När det handlar om julpynt är jag en sådan som hellre tar fram det lite tidigare än har kvar det efter jul. När julen är över vill jag gärna ta bort det rödaktiga i decembermånadens inredning snarast. Julen är då ett avslutat kapitel och blickarna mot det nya året och våren har ockuperat min hjärna. 

Det var meningen att jag och mamma skulle ta bort granen innan hon åkte iväg över helgen men det blev aldrig av. Eftersom jag för ett bra tag sedan tröttnat på att ha en gran ståendes i huset tog jag tag i saken själv. Började ta bort granpyntet och sedan klippa sönder grenar och till slut stammen. Märktes att granen sjöng på sista versen. Det blev barrigt värre. Så fort man tog i en gren rasslade det till och barren föll av. Men nu är han och allt annat som tytt på att det varit tomtens högtid veck. Nu ser jag istället fram emot att gräset ska kämpa sig igenom den vita snön.

Ibland kan jag tycka det är skönt att sitta i mörker. Om jag t ex sitter vid datorn eller tv:n på kvällarna. Då låter jag ibland bli att tända någon lampa eller ljus så det är precis kolsvart förutom ljuset från datorn eller tv:n. Jag finner ett tillfredsställande lugn i detta fenomen.

Vid vissa andra tillfällen är jag riktigt mörkrädd. Hatar att gå eller cykla själv när det är mörkt ute. Tittar bakåt med väldigt få minuter mellan gångerna och hoppar till vid varje ljud. Tycker heller inte om att vara ensam hemma i huset på sena kvällar och hatar att sova här ensam på nätterna. Jag har heller inte behövt sova här själv särskilt många gånger. För att vara mer precis har jag bara gjort det en gång faktiskt. Inatt.

Förr har ju alltid Pappa funnits där. Och nu sover alltid Mathias här när mamma är ute på vift. I torsdags åkte mamma till Ullis över helgen. De var på spa i Malmö igår. Mamma gav det till Ullis i 30-årspresent. Igår morse skjutsade jag Mathias till Oskar. De satte sig, tillsammans med tre andra av grabbarna, i en bil och åkte uppåt i landet för att åka skidor i en vecka. Detta innebar att jag sov helt själv i detta för stora hus för första gången i hela mitt liv. Jag fick också spendera hela kvällen med min Sex and the city-box eftersom inte en enda av mina tjejor kunde komma och äta taco med mig.

Men det gick bättre än jag trott. Tyckte inte att det lät konstiga ljud och kände mig inte som ett offer för det nästkommande inbrottet. Dessutom hade jag Alex som ett ständigt sällskap i knät och bredvid huvudkudden.

Förutom några bilder på en väldigt lyckad nyårsafton finns här inte många bevis på att ett nytt år är kommet. Jag kan tycka att det är rätt trevligt att se på och läsa diverse årskrönikor och tillbakablickar över det gångna året. Känner däremot för tillfället inte att det lockar att skriva något liknande själv.

Det är 2,5 år sedan vi tog studenten och de 2,5 åren skulle gå att sammanfatta väldigt kort. När jag blickade framåt innan studenten trodde jag att jag idag skulle kunna beskriva dessa 2,5 åren på ett helt annat sätt. Att jag skulle ha åstadkommit betydligt mer och vara andra erfarenheter rikare. Om jag hade varit någon annan än den jag är, hade det kanske funnits en möjlighet att jag känt att jag i princip kastat bort 2,5 år av mitt liv. Att jag hade kunnat ta vara på tiden på ett helt annat sätt. Men den personen jag är idag lägger inte energi på sådana onödiga tankar, funderingar och fokuseringar.

En specifik erfarenhet från dessa år har lärt mig att fokusera på nuet och för det är jag evigt tacksam. Jag är starkt medveten om att jag nu tänker på detta på ett annat sätt än tidigare. Jag tar till vara på längtan på ett annat sätt, jag känner mig nöjdare med varje ögonblick än vad jag gjort tidigare och jag har en starkare medvetenhet över att jag finns just nu. Jag är numer stolt över att kunna säga att jag har en tro. En tro på att göra vad som känns rätt för stunden och hur de valen känns 2 år senare spelar ingen roll.

Jag gillar när det blir ett nytt år. För mig är nyåret en gratis skjuts i baken och en motivationshöjare. Efter varje nyår känner jag mig laddad över det kommande året och ser fram emot ett helt år med nya möjligheter. Utan att jag tänker på det ger ett nyårsskifte mig nya krafter och ny energi. Det enda jag ser är chanser att uppleva, bli rikare på erfarenheter och en drivkraft att jobba med sig själv och förbättra sådant man vill förbättra.

Härliga soliga energikälla.

I måndags åkte jag och Fiffi ut och lekte med Kerstin. Man såg hennes genuina lycka över att ha två yngre tjejer som gav henne full uppmärksamhet. Undrade dock ibland vem som vid vissa tillfällen var lyckligast av Kerstin och Fiffi! Mysisar.

Det heter att bilder säger mer än ord så tänkte att istället för att göra ett säkert mindre lyckat försök att förklara hur bra nyår var, visar jag det med dessa bilder!

Hittade lite bilder från juldagskvällen.