Har flyttat mitt pluggrum. Numer är sovrummet och sängen den optimala platsen att plugga på i detta hem. Mammas gamla datorstol som jag fick med som skrivbordsstol gör att rumpan känns smått död efter 30 minuter.

Vi har en uppgift på engelskan där vi ska skriva ett CV och sen bli intervjuade av en annan kurskamrat. När jag knåpat ihop ett sådant går jag in på hotmail, skriver några rader och skickar iväg det i ett mail till min kompanjon. Två timmar senare sitter jag på toa och får en uppenbarelse. Bifogade jag verkligen med det där CV:t? Tror verkligen inte jag gjorde det. När behoven är uträttade går jag in på hotmail igen och kollar och nejdå, hade så klart inte skickat med något CV.

Så går det när man har mycket i skallen och inte kan hantera det. Och det man inte har i huvudet.. ja, det dyker upp där två timmar senare. På toan.

För övrigt är M på väg hit från Ohamnen nu. 1,5 dygn får jag behålla honom innan han åker hem och jobbar igen. Mys.

Har bott i lägenhet i en månad nu ungefär. Är fortfarande ovan och håller alltid på att läcka urin i byxorna av rädsla när posten kommer indimpandes i hallen!

Spenderar dagen som alla andra, med musik, mitt Beatles-skrivbordsunderlägg och plugg upp över öronen. Inser att jag tagit mig vatten över huvudet när jag anmälde mig till alla kurser. Oavsett om jag inte gör något annat än pluggar den här hösten kommer jag aldrig hinna med alla inlämningsuppgifter, hemtentor, salsprov och muntliga framföranden.

Trots att jag gärna hade haft kvar värmen och sensommaren en liten stund till har jag ett megaträd precis utanför fönstret som har påbörjat sin omvandling i färg på blad, som gör att man omöjligt kan tycka illa om hösten!

Fin himmel här i Linköping ikväll.

Har befunnit mig i Ohamn den här helgen. Syster skulle komma så då passade jag också på att åka hem, mest för att träffa henne. Så har med andra ord haft några toppendagar med min kära familj.

Jag mötte upp mamma på Maxi direkt när vi kommit fram i fredags och sen åkte vi till Pappa. Där såg vi att gravstenen precis satts upp, äntligen. Allt kändes mycket mer verkligt när den var på plats och jag fylldes av massa blandade känslor. Tog med mig Ullis dit idag igen.

Har också hunnit med att gå på IK:s första hemmamatch, träffat Jossan, såg när AIK vann med 7-1 och blev klara för kval till div 2, firat broderns födelsedag lite för tidigt, pussat på Kerstin, ätit kroppkakor och röstat.

Mathias jobbar ju fortfarande kvar i Oskarshamn på sin halvtidstjänst medan han söker jobb här. Nu har jag varit ensam i Linköping i en vecka och man kan väl säga att jag har tillbringat dom här dagarna som om jag varit på semester. Jag har knappt varit något i skolan och jag har inte pluggat. Jag har gjort precis vad som fallit mig in. Varit med mig själv och spenderat mycket tid på min cykel och i mina promenadskor på olika utforskningstripper. Så börjar känna mig hemma här, inte bara i lägenheten, utan i hela Linköping stad. Men nu börjar jag känna mig färdig med den här semesterliknande veckan och pressen från allt plugg börjar bli för stor för att skjutas upp. Så imorgon ska jag sätta fart. Har vanligtvis inte svårt för saknad heller men nu saknar jag min man så ska bli skönt att han kommer hit igen imorgon.

Igår hade jag inflyttningsfika för fyra av mina fem Oskarshamnstjejor i denna stad. Förutom en hel massa hårstrån i min soffa fick jag med mig en sån skön känsla från dom timmarna. Är nu fullständigt övertygad om att jag gjorde rätt när jag hoppade av logoped och bestämde mig för att satsa på sjuksköterska. Kan väl tacka Madde för det!    

Förstår inte hur jag kunde glömma det kanske bästa med hela lägenheten.
Min älskade balkong!

Nu har vi kommit i ordning så pass i lägenheten att jag tänkte visa de intresserade hur vi har det. Vissa saker på vissa platser är tillfälliga i väntan på att vi skaffat något bättre. Och vi har inte valt ut tavlor ännu så det är lite kalt på väggarna.

Vardagsrum











Hall



Pluggrum/gästrum



Badrum





Sovrum





Kök

Hur bra?

Började som sagt med några webbkurser den här veckan. Största delen av dem gör man enskilt hemma, över en sida på nätet. Är riktigt gutt, om man inte som jag nu har gjort, kommit in en halv månad efter alla andra och inte fattar någonting om hur det här går till.

För det första förstår jag mig ännu inte på nätsidan och hur den funkar.
För det andra är uppenbarligen de schemalagda lektionerna inte alltid effektiva timmar i skolan. Har befunnit mig där de senaste dagarna utan varken lärare eller andra elever så har bara varit att vända hem igen.
Och för det tredje är lärarna i ämnena sjukt svåra att få tag på vilket medför att jag inte får reda på när jag förväntas att vara i skolan.
Allt detta gör att jag inte kan komma igång med plugget vilket innebär att jag får mindre och mindre tid att ta igen allt jag ligger efter i som i sin tur är en hel del då jag ska läsa fem ämnen. Som jag vidare var tvungen att göra för att få pengar från csn.

Just nu är detta väldigt irriterande för mig men småpotatis för vissa andra som drabbas av betydligt värre hemskheter. Det har skurit i mitt hjärta hela dagen när jag tänker på vad som hänt er. Det är vid sådana här tillfällen man önskar att man hade mer inflytande på vad som sker i världen.

Har börjat bli väldigt roligt med sand.




Min sötnos som jag saknar väldigt mycket varje dag!

Jag har en del att ta igen så här är från hålligånget under inflyttningshelgen.






En av de första kvällarna jag och Mathias befann oss själva i vår lägenhet möttes vi av denna syn utanför fönstret! Den starkaste och tydligaste regnbåge jag någonsin sett.

Okej, här kommer uppdateringen. Har nu samlat mig efter en hektisk vecka. Så här ligger det till.
Förra lördagen körde vi ett flyttlass bestående av två fulla bilar och två fulla släpkärror till min och Mathias trea i Linköping. Efter hårt och effektivt jobb lördag och söndag gick jag på måndag på upprop klockan 10.00 och började på sjuksköterskeprogrammet. Allt kändes jättebra och helt rätt från första början. Klockan 16.00 var jag kallad till ett reservupprop till logoped. Hela 18 reserver kom in och jag var en av dom så numer var jag alltså struken på sjuksköterska och inskriven på logopedprogrammet. Kände varken glädje eller besvikelse. På kvällen var det en väldigt trevlig välkomstsittning med logopednollorna, faddrarna och en del äldrekursare.

Dagen efter började introduktionsveckan med genomgång av ämnen och logopedens roll. Från start kändes allt bara väldigt konstigt. Ju längre tiden gick växte ett stort Nej! inom mig. Efter 1,5 timme var jag helt hundra på att jag hade gjort bort mig fullständigt och ångern var total. De följande dagarna bestod av gigantiska ångestkänslor, gråtande telefonsamtal hem till mamma och rådfrågning med diverse kompisar och släktingar. Efter ett år av osäkerhet vad jag ville läsa visste jag nu helt säkert att det var sjuksköterska som var det rätta.

Hoppade av logoped, bestämde mig för att vänta och tänka ett halvår, anmälde mig på några fristående webbkurser och åkte på fredagen hem till Oskarshamn över en helg för att ladda de uttömda batterierna och umgås med nära och kära. I söndags var vi tillbaka i Linköping, igår började jag kurserna och idag känns allt bara så himla bra!

Så kan det gå när man har svårt att bestämma sig. Men jag vågade testa och jag kom ut med en stor kunskap. En kunskap och vetskap om hur jag vill spendera mitt liv.