Ibland kan jag tycka det är skönt att sitta i mörker. Om jag t ex sitter vid datorn eller tv:n på kvällarna. Då låter jag ibland bli att tända någon lampa eller ljus så det är precis kolsvart förutom ljuset från datorn eller tv:n. Jag finner ett tillfredsställande lugn i detta fenomen.

Vid vissa andra tillfällen är jag riktigt mörkrädd. Hatar att gå eller cykla själv när det är mörkt ute. Tittar bakåt med väldigt få minuter mellan gångerna och hoppar till vid varje ljud. Tycker heller inte om att vara ensam hemma i huset på sena kvällar och hatar att sova här ensam på nätterna. Jag har heller inte behövt sova här själv särskilt många gånger. För att vara mer precis har jag bara gjort det en gång faktiskt. Inatt.

Förr har ju alltid Pappa funnits där. Och nu sover alltid Mathias här när mamma är ute på vift. I torsdags åkte mamma till Ullis över helgen. De var på spa i Malmö igår. Mamma gav det till Ullis i 30-årspresent. Igår morse skjutsade jag Mathias till Oskar. De satte sig, tillsammans med tre andra av grabbarna, i en bil och åkte uppåt i landet för att åka skidor i en vecka. Detta innebar att jag sov helt själv i detta för stora hus för första gången i hela mitt liv. Jag fick också spendera hela kvällen med min Sex and the city-box eftersom inte en enda av mina tjejor kunde komma och äta taco med mig.

Men det gick bättre än jag trott. Tyckte inte att det lät konstiga ljud och kände mig inte som ett offer för det nästkommande inbrottet. Dessutom hade jag Alex som ett ständigt sällskap i knät och bredvid huvudkudden.