Igår fann jag något som jag väldigt gärna ville ha. Och då menar jag väldigt, väldigt gärna. Något som jag har velat ett mycket bra tag. Spred denna upptäckt till Mathias som förstod mig och också skulle kunna tänka sig denna grej. Vi började då diskutera att varför inte slå till! Han tyckte dock att vi skulle vänta till efter jul eftersom han skulle ha mer pengar då. Detta tyckte jag var en sämre idé eftersom man skulle kunna tänka sig att det kanske skulle ta slut tills dess. Sa också att jag tänkte skaffa denna grej och att han kunde betala mig efter jul om han kände att han hade mer pengar då.

Eftersom han visste att jag inte skulle hålla mig borta från detta kände han sig tvungen att meddela att detta var hans julklapp till mig och att han redan hade köpt det.

Den lyckan som spred sig i mig då har jag inte känt på riktigt lång tid. En lycka att han känner mig så väl att han kunde lista ut att jag ville ha detta väldigt gärna. Och en känsla av att jag har den bästa mannen, att jag är nummer ett i någons liv och att jag kommer få vara med om något utöver det vanliga. Jag blev så glad att några tårar puttrade ut ur mina ögon.

För att inte förstöra all överraskning till julafton har jag sedan jag fick reda på det försökt låtsas som att jag inte vet om det. Att jag på riktigt bara har drömt alltihop. Därför har jag inte sagt det till någon och tänker inte prata om det mer från och med nu.