Idag var det dags för en barnvaktsdag igen. Kerstin behövde lite vuxet tillsyn när både mor och far var tvungna att vara iväg på jobbgrejer under dagen. Mamma är den utsända och jag hänger mest med på ett bananskal. Kerstin har alltid varit en snäll bebis, väldigt tyst och tålmodig. Men det märks att hon nu är medveten om att hon har en egen identitet, ett jag som har en egen vilja. 10 månader har hon hunnit bli och hon börjar få temperament tjejen. Tio månader och det är inte längre lika kul att bli nekad ett bus, bli ifråntagen en rolig leksak eller ligga på ett skötbord och bli ompysslad bland det privata.
Men lika mycket tycker jag om min pussgroda för det!
Babyhud... MUMMA!

Annars har det också hunnits med träning och pluggsammankomst med Lisa, som självklart blev mer prat än plugg, så det ska vara. Ser också något enormt fram emot helgen då vi får efterlängtat besök av min skåning till syster. Dessutom ska det blir fint med umgänge med utflugningarna jag helst vill träffa, Emmy och Nadja!