One Vision.
27 oktober
Jag kunde inte se på medans de tvättade och klädde på Pappa, det blev för jobbigt. Jag och Mathias satt i vardagsrummet. Fredde ringde till Malin och berättade vad som hänt. När han var klar kom han ut till mig och Mathias och gav mig en kram. Detta är också ett tillfälle jag aldrig komma glömma. Jag satt på armstödet till fåtöljen, Fredde stod och höll om mig, båda grät, och han sa "Detta var bäst för alla, bäst för Pappa men också för mamma." Tänkte på vad han hade sagt resten av kvällen men förstod inte förräns sent på dagen efter hur han hade menat och att han hade haft rätt.
Sjuksköterskan åkte omkring halv tolv. Pappa låg i sin säng med joggingbyxor och t-shirt, så som han trivdes bäst. Han hade en filt över sig. Mamma hade klippt av tre vita bommor som hon ställt i ett glas med vatten på hans sängbord. Bredvid blommorna stod ett tänt ljus. Jag, mamma och Fredde stod och tittade på honom och höll om varandra. Han såg så fridfull ut, det såg ut att vara riktigt skönt för Pappa där han låg helt avslappnad.
Fredde åkte hem runt klockan tolv och sen satt jag, mamma och Mathias uppe i köket till halv ett, ett och pratade. Det kändes helt rätt att Pappa låg kvar hos oss en sista natt men nu började jag också tycka det var jobbigt. Jag vågade inte gå förbi rummet själv, det kändes som att Pappa helt plötsligt skulle börja ropa våra namn eller resa sig upp och börja gå.
Jag kunde inte se på medans de tvättade och klädde på Pappa, det blev för jobbigt. Jag och Mathias satt i vardagsrummet. Fredde ringde till Malin och berättade vad som hänt. När han var klar kom han ut till mig och Mathias och gav mig en kram. Detta är också ett tillfälle jag aldrig komma glömma. Jag satt på armstödet till fåtöljen, Fredde stod och höll om mig, båda grät, och han sa "Detta var bäst för alla, bäst för Pappa men också för mamma." Tänkte på vad han hade sagt resten av kvällen men förstod inte förräns sent på dagen efter hur han hade menat och att han hade haft rätt.
Sjuksköterskan åkte omkring halv tolv. Pappa låg i sin säng med joggingbyxor och t-shirt, så som han trivdes bäst. Han hade en filt över sig. Mamma hade klippt av tre vita bommor som hon ställt i ett glas med vatten på hans sängbord. Bredvid blommorna stod ett tänt ljus. Jag, mamma och Fredde stod och tittade på honom och höll om varandra. Han såg så fridfull ut, det såg ut att vara riktigt skönt för Pappa där han låg helt avslappnad.
Fredde åkte hem runt klockan tolv och sen satt jag, mamma och Mathias uppe i köket till halv ett, ett och pratade. Det kändes helt rätt att Pappa låg kvar hos oss en sista natt men nu började jag också tycka det var jobbigt. Jag vågade inte gå förbi rummet själv, det kändes som att Pappa helt plötsligt skulle börja ropa våra namn eller resa sig upp och börja gå.
Kommentarer
Trackback
