Rude Boy.

Uppmärksamhetsbegär!



( Ser dock inte vanligtvis ut så här på köksbordet, bara mamma som för tillfället kollar posten. )

Secret Weapon.

Fredde, Malin och Kerstin har varit här på lunch idag. Kerstin fick vara med om en ny smakupplevelse när Fredde sträckte fram en citronklyfta till henne. Hon sög i sig lite citronsaft och alla väntade sig att hon skulle tycka det var jätte surt och absolut inte vilja ha mer. Ack så fel vi hade. Surt tyckte hon säkerligen att det var med tanke på hennes ansiktsuttryck efter varje slörp. Det såg ut som att hon tyckte det var hur vidrigt som helst men sen ville hon ha mer och mer och mer och mer och mer.






Made For You.

Morronfrissen.





Ambitions.

Att plugga blir så mycket roligare när man kan göra det i strålande solsken och med en kamera bredvid.





Alex låg och päste i solen på fönsterbläcket.

Lead Star.

Haft lite trevligt besök denna tisdag. Började på förmiddagen med att en söt hare låg och solade på baksidan. Sedan fortsatte det med att ett par urgulliga skor med tillhörande bebis, dregel och hyss roat mig under eftermiddagen.
Härliga lediga tisdag.









Race Against Myself.

Sitter här och, precis som igår, nöter gamla högskoleprov. På lördag blir det tredje gången jag sätter mig och gör det där äckligt långtråkiga provet. Men det är troligtvis min enda chans att komma in på logoped i höst. Min enda chans är om jag höjer mig på högskoleprovet. 

Nu har jag inget som helst hopp om att jag kommer lyckas med det. Jag får ungefär hälften rätt på det jag gör nu. Det är också vad jag fått på dom riktiga proven tidigare. Hälften rätt innebär ett resultat som visar 0,8. Statistiken säger att medeltalet på alla som gör högskoleprovet ligger på just 0,8. Jag har varit nöjd med 0,8. Jag är nöjd med att vara en medelmänniska. Har alltid varit, kommer alltid att vara. Men nu behöver jag vara en människa över medel. Jag behöver ungefär ett resultat på 1,2 för att komma in i höst. Just nu är jag inte nöjd med 0,8.

Hopelessly Devoted To You.

Mys i vårsolen.



Nöjd flygande bebis.


Summer Love.

Av bilderna från förmiddagens promenad kan man tro att det är mitt i sommaren!






En 9 månaders bebis på promenad!

Miss Independent.

Kerstin. Min bästaste brorsdotter. Kan sitta och titta på hennes söta ansikte, lyssna på hennes alla möjliga olika ljud och följa henne på sina utforskningar i timtal utan att tröttna. Man får sig en hel del goda skratt. Lovely!



Captains And Cruiseships.

Har haft några dagar med en del motgångar, både små och lite större. Pajad mobil som nu är ivägskickad för undersökning. Upptäckten av en major megatabbe som höll på att ruinera hela min närliggande framtid, dock löser sig nog den grejen nu tack vare snälla Ragna och 500 bortkastade kronor. Blivit osäker igen efter hyffsad bestämning om vart jag vill i höst. Började spöregna nästan med en gång när jag tog med Kerstin på promenad.  Får gå sicksack mellan alla äckliga hundbajsar som nu kommer upp. Massa datavirus på båda datorerna i hemmet.

Men någon gång får man igen det med något gott. Mailet idag från fysikläraren som sa att morgondagens lektion är inställd var en liten lyckohöjare. Att jag sedan kom på att jag då trots allt hinner umgås en hel del med Kerstin imon när mamma är barnvakt var rena lyckokicken. Heja mig.  

Opportunity.

Nu sitter vi här, dryga månaden senare, min sambo och jag. Med var sin dator på var sin sida om köksbordet. Fast vi är inte sambosar för all framtid, bara till typ åtta imon bitti! Men det är såhär jag vill att det ska vara. Vi har samma utgångspunkt på morgonen och kommer hem till samma ställe på eftermiddagen. Vi städar tillsammans, vi lagar mat tillsammans. Vi bor ihop. Jag och MathiasMathias och jag. 

Fick för en stund sen ett samtal från min mor som hade anlänt hel till Göteborg efter sin två veckors resa till Sydafrika. Därav samboskapet, M har bott här sedan hon åkte, och det har varit sjukt bra. Mamma har också haft det otroligt bra. Det har tydligt märkts på henne att hon har varit glad och lycklig när man pratat med henne och hon har berättat vad de gjort. Det blir jag glad i magen av också. Så imorgon tar jag The Black Pearl med min musik och far ner till Göteborg och hämtar hem henne. Smiter lite tidigare från skolan så jag hinner ta ett lunch stop i Jönköping hos Andy. Sen åker vi hemåt till Småland på lördag igen.

Here In The Bubble.

Enda sedan Pappa dog har jag tänkt på honom varje dag. Men de senaste 1-2 veckorna har jag märkt en stor skillnad. Jag har kommit på mig själv att tankarna har varit hos honom flera gånger per dag. Det kan vara precis när jag vaknat, när jag kör bil, när jag pluggar, när jag ska sova, ja.. när som.

Tankarna är väldigt varierande. Jag tänker på dagen han dog, dagarna efter och hans begravning och jag blir ledsen. Jag tänker på hur dålig han var i slutet, hur mycket han led, hur jag inte kände igen min egna pappa och jag blir rädd. Jag tänker på saker vi har gjort, saker han sagt, hans friska personlighet och jag blir glad. 

Det är som att det har tagit dom här tre månaderna för mig att verkligen inse att han är borta. Som att det har tagit alla dom här dagarna och tankarna att förstå att han inte kommer tillbaka mer. För det är bara tre månader sedan. Tre månader sedan jag förlorade en av dom viktigaste personerna i mitt liv. En person som jag älskade av hela mitt hjärta oavsett vilket. 

Vet inte vad jag tycker om alla dessa känslor som börjat svänga, men jag saknar en Pappa, jag saknar min Pappa.  

Broke My Eyes.

I can't tolerate
The feelings that I feel when I feel
But don't you know,
Some feelings never seem to let go


Morning Paper Dirt.

Seriöst. Det har räckt med snö för länge sen. Och nu räcker det definitivt. Snöade hela dagen igår och hela natten inatt och det kommer fortfarande vitt från himmlen. Det är ju hur mycket som helst.

Jag trodde ju självklart att jag kunde köra bilen till skolan i alla fall. Kom ner från garageuppfarten och sen, totalt fast! Kom inte en centimeter varken framåt eller bakåt. Stackars Hanna som skulle åka med fick ta bussen och kom för sent till lektionen. Jag fick gå in och väcka min sött sovande man som fick gå upp och hjälpa mig. Efter mycket skottande och knuffande står bilen nu på garageuppfarten igen. Sedan fick vi gå och hjälpa grannarna som också satt fast. Jag tar och hoppar första delen av dagen och tar mig också mot bussen sen för lite fysik vid halv elva.

På den här sketna återvändsgatan är det ingen som kommer och plogar heller.  

Come To Life.



Sexy Bitch.

Ganska otroligt. Beställde en ganska stor mängd kort från Fujidirekt sent i förrgår kväll. Dom kom i brevlådan idag. Det går alltid lika fort, är smidigt, billigt och bra bilder. Helt sjukt bra service. GO FUJI!

Do You Mind.

Det nya året har successivt lett till några små förändringar. Förändringar som är så kul om det leder till något bra. Efter en tung höst med en stor negativ förändring i fokus känner jag nu att livet börjar vända till något bra igen. En ny termin har startat på Komvux, vilket känns oerhört skönt. Slippa de tråkiga tunga ämnena svenska, engelska och biologi. Svenska och engelska som jag till slut inte lyckades höja mig till MVG i av lite olika anledningar. Nu blir det full koncentration på fysik B där jag hoppas höja mitt G till MVG. Känner redan att det kommer bli tufft. Sedan hoppas jag att de andra ämnena blir som en piss i nilen i jämförelse!

För övrigt så har också Mathias börjat på Komvux. Läser till matte B och naturkunskap B så han har vad som behövs om han någon gång hittar något han vill studera. Det här tycker ju jag är sjukt kul! Han har varit så emot att plugga mer så jag är grymt glad att han ändrat sig. Motivationen blir större när man inte behöver sitta själv med plugget.

Annars så har Kerstin lärt sig krypa, en Andyvisit har börjat planeras in, jag vill se Grease och idag var det en rolig människa som parkerat bilen så nära min att jag var tvungen att gå in genom passagerardörren och klättra över till förarsätet för att komma in. 



Keep It Going Louder.

Won't Do That.

Åh, jag är så trött på allt som har med skola att göra, även att jag inte ens börjat med allt plugg som jag skulle ha gjort på lovet än. Och det är kasst! Egentligen är det rena katastrofen. Har ingen aning om hur jag ska hinna fixa till allt på den korta tid som är kvar. Men plugg är inte längre det viktigaste i mitt liv. Plugget är inte längre det jag prioriterar bland det första. Inte nu när jag vet hur fort vardagen kan förändras. Inte nu när jag hela tiden vill göra saker jag tycker om att göra, saker jag uppskattar. Inte nu när alla mina fina vänner är hemma. 

Framförallt har jag väldigt svårt att ta tag i saker som man känner tillhör det förflutna. Ett förflutet man vill gå vidare ifrån. Saker som skulle ha gjorts förra terminen i ämnen som inte längre finns med på mitt schema. Och jag har väldigt svårt att sätta mig med dessa saker eftersom de påminner mig om varför jag har dom släpandes efter mig. Varför jag inte gjorde dessa grejer i oktober och november då det skulle göras. De påminner mig om det jobbiga som jag inte vill bli påmind om. 

Så just nu vill jag bara ha alltihop gjort så jag kan börja med de nya ämnena som startar om en vecka. Jag vill ha en nystart, börja från början. Och jag vill ha höst med ny stad och ny utbildning! 

25/12





MalinM

Living Is Now

RSS 2.0